onsdag 26 november 2008

Rapport från ett snöigt Uppsala

Hej alla! Har gjort paus i mina intensiva studier av talföljder och serier för att... ehh.. ja, säga hej. Antar att jag fortfarande känner mig lite isolerad här i studentstaden (trots att jag var hemma i helgen), och tro mig, hade det fortsatt att snöa några dagar till så hade vi bokstavligt talat faktiskt varit isolerade. Vi har jättemycket snö, det är helt underbart! Det enda som inte är superkul är att det blir aningen komplicerat att ta sig någonstans, oavsett om man har cykel, bil, flotte eller tar bussen eller apostlahästarna. Som ni kanske anar cyklar jag överallt (med pyspunka på framdäcket, spenderar mycket tid att pumpa), vilket kan vara både mödosamt, vingligt, svårt och allmänt jättekul. Jag har vurpat två gånger på lika många dagar, båda åt samma håll (=blåmärken). Idag gjorde jag och två kompisar en fantistiskt fin symmetrisk dominovurpa i nedförsbacke, till förbipasserandes stora förtjusning. Dock ska vi få tö imorgon, vilket kommer innebära slask, slask, slask, antagligen mer minusgrader och blixthalka. Verkligen jättekul.



Annars händer det inte så mycket. Vi har tre tentor kvar innan jul, och ska försöka klara dem så att jag får ett lååångt jullov. Längtar jättemycket till jul och lucia, dricka glögg, lussebullar etc., så jag misstänker att enda sättet att råda bot på det är att inhandla lite adventspyssel och fika, och hoppas på att snön får vara kvar. Vidare har jag kommit underfund med att det är helt underbart hur lite tid man behöver spendera för att fastna i ett matteproblem, och hur ofantligt lång tid det tar att ta sig ur dem. Ungefär som att köra fast bilen i en snödriva, man sitter fast på en mikrosekund för att sedan ägna timmar åt att skotta sig loss. Exakt så går det till när Hanna pluggar matte.



Eftersom Majjo skrev om sin konsert måste jag också rapportera om mina. I höst har jag varit och sett R.E.M. och Art Garfunkel (dock ej samtidigt, DET hade varit intressant), några av mina största hjältar. Det var helt fantastiskt underbart supertufft jätteskoj. Till studenten hade jag gjort ett skiva med mina absoluta favoritlåtar (hur man nu väljer det) till min bilåkning hem. På den hade jag med tre R.E.M.-låtar från 1985-86, och jag fick höra alla dem live! Jag kunde inte, och kan fortfarande inte, riktigt begripa det. När Peter spelade första tonerna på These Days... ja, ni förstår. Det enda jag ångrar är att jag hade sittplats som var ca 20000 mil från scenen. Trots det misstänker jag att jag dog av lycka de två kvällarna. På Artie-konserten var vi jättenära scenen, och trots att jag var nästan yngst där var publiken och sångaren helt fantastiska. Bäst var American Tune och Side of a Hill. I Karlstad har jag varit på Beatles Night i oktober (Jay Goeppner var helt galet bra på att tolka John Lennon, lyssna på hans röst!), samt Queen: A Night at the Opera i fredags på Scala, vilket var jättebra och lite extra speciellt eftersom det var 33 år på dagen sen ANatO släpptes. Nu väntar vi bara på att Queen+Paul Rodgers ska inse att de måste förlänga Cosmos Rocks-turnén och komma till Skandinavien... Nästa helg ska jag till Stockholm för att gå på ett instore gig med Gary Louris och Mark Olson från The Jayhawks. De spelar även på Berns senare på kvällen, men är man under 20 år så är man inte välkommen... Haha, verkligen jätteroligt, det med.



Ni får ha det så bra i framtiden, så håller vi gemensamt tummarna för en vit jul. Glad/God/Happy/Trevlig/whatstheword Advent!

Hanna

söndag 23 november 2008

Ta över världen eller

Jag läste Majas inlägg och tänkte det att yepp nu tar vi över världen.. eller ja man kan ju säga att vi tar götet i allafall här bor i allafall fyra av oss, men sen så är ju göteborg ganska stort, äsch då.
Jag läser till förskolelärare, det ni, det var något att läsa IB för, omgiven av barn och fritidare... Det är ju lite tomt efter all er nördar men vad kan man göra... inte så mycket. Har just skrivit min andra hemtenta... sista minuten som vanligt. Men shit det här med att läsa på universitet det är ju värre än Mariannes engelska lektioner, hitills har vi haft 15 obligatoriska böcker och flera artiklar. Mina ögon snurrar i skallen... Jaja ni är välkommna att höra av er om ni är i götet ...

fredag 7 november 2008

Helt okej

Jaha nu är jag här i Berlin för andra gången i mitt liv, men denna gången för att stanna i tre månader och förhoppningsvis lära mig lite av det tyska språket. Som ni vet går det alldeles utmärkt att utveckla sin Swenglish på IB, men att samma fenomen skulle inträffa med tyska och svenska hade jag inte förväntat mig. Det dröjer nog inte länge förrän jag börjar skriva alla substantiv med stor bokstav och sätter alla personböjda verb sist…
Som en del av er kanske hört talas om så var ju vår tanke till en början att vi skulle åka hit och söka jobb och fixa en lägenhet, men så har det inte riktigt blivit. Lägenheter är inget problem, tips för er som vill bo i en storstad: välj Berlin! En lägenhet i centrala Berlin kostar ungefär lika mycket att hyra som i centrala Karlstad (vilket är billigt om man jämför med Paris och London!). Det enda minus som finns är då att Berlin har en arbetslöshet på ungefär 20%, och just därför insåg vi att det kanske skulle bli lite svårt att hitta ett jobb här så istället anmälde vi oss till en språkskola i Prenzlauer-Berg i Berlin. Nu har vi varit här i ca 3 veckor och allting är verkligen helt okej:
Våra studio/lägenhet på campus är jättefin. Sovloft, eget kök och badrum, och eftersom allt renoverades 2005 är det toppmodernt. Vi har ett rum för 6 personer, men bor bara vi två här, och det är faktiskt så stort att det är svårt att fylla ut allt utrymme med grejer. Läget är också helt okej, vi bor på Kastanienallee som är fullt av barer, restauranger och ett litet svenskt ställe som säljer ”smarriga” våfflor som de uttrycker det.
Det är svårt att sitta sysslolös här med klubbar med t ex 5-6 olika dansgolv och som stänger när gästerna går hem. En trevlig sak är ju att cocktailsarna på de flesta barer oftast kostar mellan 3-5 Euro, och vill man gå på bio kostar det bara ca 4 Euro på vardagar. Annars kan man ju alltid gå på teater, opera eller konsert. Var t ex på Keane häromdan. Köpte biljett typ två dagar innan och fick ståplats. Det var faktiskt helt okej eftersom jag stod typ en meter från mr leadsinger när han sträckte sig ut över publiken. Very Najs.
Staden i sig är också helt okej. Det är en lagom stor storstad, tempot är inte för högt och inte för lågt. Man behöver nästan aldrig trängas i tunnelbanan, som i andra europeiska huvudstäder, och det är en speciell atmosfär över stan som gör att man känner sig hemma här, ingen stress. Dessutom finns det inga fjortisar, bara bohemer som sitter på caféer, trevliga människor och en hel del punkare förstås. Att allt är accepterat här är verkligen det som gör Berlin så säreget.
Som ni förstår så trivs jag som fisken i vattnet och jag vill verkligen inte lämna staden sen efter mina tre månader. Jag säger bara en sak: har ni inte varit i Berlin? Åk hit! Det är verkligen helt okej.